Då var man gräsänka igen...

Ännu en gång blir man lämnad ensam hemma. Men jag är ganska van, min kära reser ju en hel del. Men det är klart att det är jäkligt tråkigt att vara ensam. Men en fördel är att det går inte alls åt lika mycket mat när inte han är här, och jag äter mycket mindre när jag är själv dessutom. Men chokladen är svårt att hålla sig ifrån såklart.

Jag vet inte ens om det är någon som läser vad jag skriver, någonsin, så jag vet inte vem jag skriver till. Jo, jag skriver till mig själv, eller för mig själv.

Nee, nu ska jag slänga mig i soffan framför tvn en stund innan jag ska sova. Trycka i mig en skål med havrefras också.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback